Du har kanske märkt det redan. Sömnen är inte vad den var. Värmen kommer i vågor utan förvarning. Humöret skiftar på sätt du inte känner igen dig i. Och du undrar kanske om det är det här, om det här är klimakteriet.
Svaret är förmodligen ja. Och det finns mycket mer att säga om det än "det är bara hormoner".
Klimakteriet är en av de stora biologiska övergångarna i ett kvinnoliv, i paritet med puberteten. Det påverkar kropp och sinne på många plan och varar längre än de flesta tror. Men det är inte en diagnos och du behöver inte bara uthärda det. När du förstår vad som pågår hittar du också lättare vad som faktiskt hjälper.
Den här artikeln ger dig den översikten.
Vad är klimakteriet egentligen?
Klimakteriet är den period då kroppen gradvis avslutar sin reproduktiva fas. Det sker för att äggstocksreserverna töms. Östrogen och progesteron, hormonerna bakom menstruation och fertilitet sedan puberteten, börjar gradvis sjunka.
Alla symtom du kanske känner igen härstammar från den här omställningen. Ingen sjukdom. Inget fel. Kroppen byter växel.
Tre faser att känna till:
Perimenopaus är början. Menstruationen blir oregelbunden och de första symtomen dyker upp. Vissa knappt märker det. Andra märker det tydligt. Perimenopaus kan vara allt från ett till tio år och börjar ofta i 40-årsåldern.
Menopaus är själva övergången, definierad som tolv sammanhängande månader utan menstruation. Genomsnittsåldern i Sverige är runt 51-52 år, men allt mellan 45 och 55 räknas som normalt.
Postmenopaus är livet efter. Symtomen lägger sig för de flesta, men en del upplever att det tar tid. Östrogennivåerna förblir låga och kroppen anpassar sig gradvis.
Varför börjar det? Och när?
För de flesta sker det gradvis under 40-årsåldern. Vissa märker tecken tidigare. Tidigt klimakterium, det vill säga menopaus före 45, drabbar runt 5 procent. Prematur menopaus, före 40, drabbar runt 1 procent.
Faktorer som kan påverka tidpunkten inkluderar genetik (fråga gärna din mamma), rökning som påskyndar klimakteriet med 1-2 år, tidigare cancerbehandling eller kirurgi på äggstockarna, samt vissa autoimmuna tillstånd.
Du kan inte styra när det börjar. Men du kan känna igen tecknen.
34 tecken på klimakteriet och vad de betyder
Det har blivit populärt att tala om "34 tecken på klimakteriet", och det är inte utan anledning. Symtombilden är överraskande bred och inkluderar besvär man sällan kopplar till hormoner. Här är de viktigaste, grupperade efter vad som faktiskt sker i kroppen.
Värmevallningar och svettningar
Värmevallningar är det mest kända symtomet. En värmevåg börjar ofta i bröstet, sprider sig uppåt och kan ge rodnad och svettning i ansikte och hals. De varar ofta några minuter men kan komma tätt. En del kvinnor har dem många gånger om dagen. Skulden ligger hos hypothalamus, hjärnans temperaturregleringscenter, som nu reagerar på östrogenbristen med överdrivna kylreaktioner. På natten kallas det nattsvettningar.
Sömnproblem
Många upplever att sömnen förändras markant. Det är svårare att somna, man vaknar tidigt eller mitt i natten och hittar inte tillbaka. En del beror på nattsvettningar. Men östrogen och progesteron påverkar också sömnkvaliteten direkt. Progesteron har lugnande egenskaper och när det sjunker blir sömnen lättare och mer skör.
Humörsvängningar, ångest och nedstämdhet
Serotonin och dopamin, signalsubstanserna som styr humöret, påverkas av östrogen. Många känner sig mer irritabla än vanligt, lättare till tårar eller bär på en låg och ihållande tristess de inte riktigt känner igen. Det är inte svaghet. Det är kemi. För en del är detta det tyngsta under hela perioden.
Koncentration och minne
Östrogen spelar en roll i hjärnans kognitiva processer. Svängningar i nivåerna kan märkas som otydlighet i tankegång och minne. Obehagligt, men för de allra flesta övergående.
Smärtor i kropp och leder
Ledsmärtor och muskelsmärtor hör till de minst kända symtomen. Östrogen dämpar inflammationsprocesser i kroppen och lägre nivåer kan ge en svag ökning av generell muskelspänning och ledstyvhet.
Vaginal torrhet och förändringar i sexlust
Torrhet och obehag vid samlag är vanligt. Många märker också lägre sexlust, något som kan påverka relationen och självbilden, och som är väl värt att prata med läkaren om.
Hjärtklappning
Hjärtklappning förekommer hos många under den här fasen. Prata med läkaren om det är uttalat eller ihållande.
Urinvägsbesvär
Torrare slemhinnor i underlivet påverkar också urinvägarna. Täta trängningar, känslan av att inte tömma blåsan helt eller ökad risk för urinvägsinfektioner är vanliga besvär.
Förändringar i hud och hår
Huden kan bli torrare, tunnare och förlora lite elasticitet. En del upplever att huden blir mer oren än den varit på decennier. Håret kan bli tunnare, särskilt vid hjässan. Kollagenproduktionen är östrogenberoende och det märks.
Viktuppgång
Många upplever att vikten ökar, särskilt runt midjan, trots att kost och aktivitetsnivå är desamma. Det beror inte bara på hormoner utan också på att åldern sänker muskelmassan och därmed viloförbränningen. Kroppen lagrar mer visceralt fett än tidigare.
Hur länge varar det?
Det är en av de vanligaste frågorna och svaret är att det varierar väldigt.
Perimenopaus kan vara 1-10 år. De akuta symtomen, särskilt värmevallningar och nattsvettningar, är ofta mest intensiva det första till andra året efter sista menstruation och avtar sedan gradvis för de flesta. Men en del upplever symtom i 10 år eller mer.
Det finns ingen av-knapp. Men det är inte heller en evig kris. Kroppen hittar en ny nivå.
Kan du testa om du är i klimakteriet?
Ja och nej. Det finns blodprover (FSH och östradiol) som läkaren kan ta och som ger en bild av var du befinner dig i processen. Men hormonnivåerna svänger mycket under perimenopaus så ett enskilt prov är inte alltid entydigt.
Apoteket säljer också hemmatester som mäter FSH i urinen. De kan ge en indikation men är inte diagnostiska.
Det säkraste är en kombination av symtom och åldershistorik. Om du är i 40-50-årsåldern och känner igen dig i symtomen ovan är klimakteriet det mest sannolika svaret.
Vad hjälper?
Här är det viktigt att skilja mellan medicinsk behandling och det som stödjer kroppen genom övergången.
Hormonbehandling (HRT)
Hormonbehandling är den mest effektiva medicinska behandlingen mot symtomen. Den ersätter östrogen och progesteron för kvinnor med livmoder och ger de flesta god lindring av värmevallningar, sömnproblem och humörsvängningar. HRT är inte för alla och det är ett samtal du bör ha med din läkare.
Livsstil
Regelbunden styrketräning är den enskilda åtgärd som ger mest tillbaka under klimakteriet. Det bevarar muskelmassa, stödjer bentätheten som minskar utan östrogen och kan minska svårighetsgraden av värmevallningar. Kost med mycket protein, kalcium och D-vitamin är viktigt. Alkohol och koffein kan förvärra värmevallningar för många.
Kosttillskott anpassade för klimakteriebesvär
Klimakteriet är brett och symtomen varierar. Det är därför liten hjälp i ett tillskott som bara gör en sak. Estrodoxin är sammansatt med just det i åtanke.
För de med sömnproblem och muskelspänningar: magnesium bidrar till normal muskelfunktion.
För de som märker trötthet och energibrist: B1, B2, B3, B5 och B12 bidrar till normal energiomsättning.
För de med humörsvängningar och psykisk oro: B6 bidrar till normal psykologisk funktion. Rosenrot och ginseng har långa traditioner inom stöd av allmänt välmående under krävande perioder.
Damiana är en ört med lång historisk användning i samband med hormonell balans hos kvinnor. Zink bidrar till att upprätthålla normala hormonnivåer.
Kosttillskott ersätter inte medicinsk behandling men kan vara ett värdefullt komplement under en period då kroppen behöver extra stöd på flera fronter.
Frågor folk ställer
Vid vilken ålder börjar klimakteriet?
I genomsnitt runt 51-52 år i Sverige, men allt mellan 45 och 55 räknas som normalt. Perimenopaus, förstadiet, börjar ofta 4-10 år tidigare.
Vilka är de första tecknen?
Oregelbunden menstruation är ofta det allra första. Sedan kommer ofta sömnstörningar, humörsvängningar och de första värmevallningarna.
Kan man bli gravid under klimakteriet?
Ja, under perimenopaus är det fortfarande möjligt att bli gravid, om än med lägre sannolikhet. Det är tryggt att anta att man är fertil fram till tolv månader utan menstruation har gått.
Är klimakteriet och menopaus samma sak?
Nej. Menopaus är en specifik tidpunkt, 12 månader utan menstruation. Klimakteriet är hela perioden inklusive perimenopaus och postmenopaus.
Kan man sjukskriva sig på grund av klimakteriebesvär?
Ja. Svåra klimakteriebesvär kan påverka arbetsförmågan väsentligt. Ta upp det med läkaren om vardagen påverkas.
Sammanfattning
- Klimakteriet är en biologisk övergång, inte en sjukdom
- Tre faser: perimenopaus, menopaus och postmenopaus
- Symtomen är många och överraskande breda, från värmevallningar till ledsmärtor
- Perimenopaus kan börja redan i 40-årsåldern och vara i många år
- HRT är den mest effektiva medicinska behandlingen men är inte för alla
- Estrodoxin är sammansatt för att stödja kroppen på flera plan samtidigt
Estrodoxin är ett kosttillskott och ersätter inte läkemedel eller medicinsk behandling.
