Rosenrot (Rhodiola rosea) – det nordiska adaptogenet med dokumenterad effekt

Rosenrot växer i sprickor i norska fjäll, på isländska klippor och i sibirisk tundra. Den trivs där lite annat gör det. Kanske är det därför den också har blivit känd för att hjälpa kroppen genom perioder när ingenting känns enkelt.

Vad är rosenrot?

Rosenrot heter Rhodiola rosea på latin – och är samma växt, bara med två namn. Det svenska "rosenrot" kommer från den karakteristiska rosenliknande doften som roten avger när den skärs. Den har använts inom skandinavisk och rysk folkmedicin i hundratals år, ursprungligen för att öka uthålligheten hos vikingar och sjömän på långa expeditioner. Det är roten som används i kosttillskott, och det är föreningarna rosaviner och salidrosid som gör jobbet.

Vad säger forskningen?

Rosenrot är ett av de mest väldokumenterade adaptogenerna som finns. År 2011 godkände det europeiska läkemedelsverket (EMA) rosenrot som traditionell ört mot stressrelaterad trötthet och utmattning – ett erkännande som kräver solid dokumentation. En studie med 118 deltagare visade att 400 mg rosenrot dagligen i 12 veckor gav signifikant minskning av symtom på utbrändhet och emotionell utmattning. Andra kliniska studier pekar på förbättrad mental prestation, koncentration och humör.

Forskning antyder att rosenrot kan ha en svagt östrogenlignande effekt – något forskare beskriver som en potentiell SERM-mekanism. Detta är ännu inte slutgiltigt bevisat på människor, men fynden är lovande nog för att ha publicerats i erkända medicinska tidskrifter.

Rosenrot och klimakteriet

I en randomiserad, dubbelblind studie med 220 kvinnor med klimakteriebesvär mättes symtomen med Kupperman Menopausal Index (KMI) – en erkänd skala för klimakteriebesvär. Gruppen som fick rosenrot i kombination med svart cohosh uppnådde en minskning i KMI-poäng på 71,2% efter 12 veckor. Det är ett imponerande resultat. Studien drog slutsatsen att rosenrot förstärkte effekten av de andra örterna avsevärt.

Mycket av detta handlar troligen om kortisol. När stressnivån är kroniskt hög – något många kvinnor i klimakteriet upplever – kan det förstärka allt från värmevallningar till sömnproblem och humörsvängningar. Rosenrot hjälper kroppen att reglera stressresponsen, och det kan ge ringar på vattnet för många av de klassiska klimakteriebesvären.

Rosenrot och sexlust

Sambandet mellan stress och nedsatt sexlust är välkänt. Kortisol och libido konkurrerar om samma resurser i kroppen – och kortisol vinner oftast. Rosenrot har traditionellt använts mot nedsatt sexlust hos båda könen, och mekanismen hänger troligen just samman med dess förmåga att dämpa stresshormoner. När kroppen inte längre är i konstant beredskap är det lättare att känna lusten igen.

Biverkningar och vem bör undvika det?

Rosenrot anses säkert för de flesta. Eftersom det är stimulerande bör det inte tas sent på dagen – vissa upplever sömnproblem om de tar det på kvällen. Gravida och ammande bör undvika det. De som använder antidepressiva, särskilt SSRI-preparat, bör rådfråga läkare först eftersom det kan finnas interaktioner. Estrodoxin innehåller 100 mg rosenrotextrakt per dagsdos – en låg och väl tolererad dos.

Varför rosenrot finns i Estrodoxin

Rosenrot finns inte i Estrodoxin för att det är trendigt. Det finns med för att det har dokumenterad effekt, lång tradition inom skandinavisk örtmedicin och forskning som stödjer användningen specifikt för kvinnor i klimakteriet. Kombinerat med ginseng och damiana utgör det kärnan i Estrodoxins adaptogenkomplex – tre örter som var och en är väl dokumenterade, och som tillsammans adresserar trötthet, stress, humörsvängningar och nedsatt sexlust.